Tarja Halonen: Flickorna i konfliktländerna är i akut behov av vår uppmärksamhet
President Halonen är en orubblig försvarare av välfärdssamhället – och av goda orsaker. De metoder som de nordiska länderna har använt för att främja jämlikhet skulle ha kunnat hjälpa också länder i kris. ”Flickors och kvinnors emancipation fungerar som en sköld som skyddar dem också under kriser. Men problemen borde ha lösts när läget var lugnare. Chansen att ett land som befinner sig i kris börjar förbättra ställningen för de allra mest utsatta är liten."
Regnet piskar mot fönstret i president Tarja Halonens kontorsrum i Hagnäs i Helsingfors. Himlen hänger gråtung över Djurgårdsviken.
Gråtunga är också dagens nyheter. Civila dödas hänsynslöst i Israel, i Gaza och i Ukraina. Under jordbävningen i Afghanistan var de flesta offer kvinnor och barn. Och de har svårt att få hjälp på grund av Talibanerna.
”Förnuftet och humaniteten borde alltid vinna. När jag tänker på att två miljoner människor är bakom lås och bom i Gaza, och på hur hårda positioner båda sidorna har tagit, är det svårt att se en utväg. Jag hoppas att de olika FN-organisationerna åtminstone kan minska människornas lidande”, säger Tarja Halonen.
President Halonen är en orubblig försvarare av välfärdssamhället – och av goda orsaker. De metoder som de nordiska länderna har använt för att främja jämlikhet skulle ha kunnat hjälpa också länder i kris. ”Flickors och kvinnors emancipation fungerar som en sköld som skyddar dem också under kriser. Men problemen borde ha lösts när läget var lugnare. Chansen att ett land som befinner sig i kris börjar förbättra ställningen för de allra mest utsatta är liten."
Finland skulle enligt Halonen ha mycket mera att ge vår värld än vad vi själva tror. Det första som Halonen skulle göra är att glömma den finländska anspråkslösheten. ”Vi borde berömma oss själva för hur mycket vi har gjort med så lite – hur långt vi kommit i främjandet av jämlikheten. Vi borde göra reklam för det också utåt. Vill vi inte uppmuntra andra att ta del av våra framgångar i stället för att egoistiskt hålla dem för oss själva?” Det här budskapet sprider Halonen när hon talar med människor ute i världen, och hon anser att IGEP-priset är ett utmärkt sätt att dela med sig av framgångarna.
En sådan framgång är till exempel småbarnspedagogiken. Den har ökat kvinnornas möjligheter att arbeta samtidigt som den har förbättrat barnens möjligheter att få en bra start inför skolan. ”I dag vet man att de barn som har deltagit i småbarnspedagogisk verksamhet klarar sig bättre i skolan. Det här är viktig kunskap.”
Flickor är utsatta under konflikter
För oss finländare är det självklart att flickor går i skola precis som pojkarna. Men i de flesta länder i världen lär sig småflickor redan tidigt att papporna, bröderna, mor- och farbröderna är de som är viktiga. Att betjäna dem är en stor del av flickornas liv – samtidigt som pojkarna får leka eller gå i skola. Barnen börjar behandlas på olika villkor redan i hemmet.
”Under svåra omständigheter är det flickans utbildning som familjen drar ned på först. Och om det är riktigt illa, så som det är under konflikter, gifts flickan bort i mycket ung ålder. Därför borde man i synnerhet uppmärksamma flickorna, som är särskilt utsatta under de svåra omständigheterna”, säger Halonen.
Även i Finland har kvinnor och flickor varit utsatta under konflikter, till exempel under inbördeskrigets kaotiska tid. Tarja Halonens egen mormor var på sitt eget sätt en feminist före sin tid. ”Hon sade bestämt att det är hon själv som bestämmer vem hon delar sin säng och sitt bröd med, inte kyrkan eller staten”, säger Halonen. Följden blev att någon myndighet efter de blodiga händelserna 1918 bestämde att hon som mamma inte var lämplig att uppfostra sina fyra barn och att de skulle placeras någon annanstans. ”Hennes erfarenheter inverkade också på den följande generationen. Min mamma talade till exempel aldrig om hur hennes barndom på barnhemmet påverkade henne.”
Sexualiteten är en del av vårt innersta väsen
Kvinnornas och minoriteternas sexuella rättigheter är ett av de teman som Halonen arbetat för i årtionden. Men varför? ”För att sexualiteten är en del av människans innersta väsen. Att garantera de sexuella rättigheterna till fullo är därför att godkänna mänskligheten. Därför är det här viktigt för mig. Det har en stor betydelse för människans liv, både indirekt och direkt.”
Men de länder som har lyckats bra får inte ta jämställdheten för given. De konservativa partierna och de populistiska rörelserna har lyckats försämra rättigheterna när det gäller abort och sexuell mångfald i sådana länder där man anser att det inte finns några problem med jämställdheten.
Halonen jämför det med undervattenströmmar. Även om jämställdheten i det stora hela går framåt finns det samtidigt motströmmar och virvelströmmar att kämpa mot. ”De här strömmarna måste tas på allvar, eftersom det inte finns något som säger att det inte kan bli värre än det någonsin varit.”
Trots det anser Halonen att det också är viktigt att lyssna på motståndarna, på dem som känner att utvecklingen hotar dem på något sätt. ”Orsakerna till att de känner så kan vara många, men ibland är de bara rädda för att förlora sina privilegier.”
FN är fortfarande i Afghanistan
Tidvis är motgångarna massiva. Som till exempel i Afghanistan när Taliban tog över makten i augusti 2021. Kvinnornas och flickornas grundläggande rättigheter har försämrats systematiskt med en aldrig tidigare skådad fart. Man kan nästan tala om en form av apartheid mot kvinnor. Den internationella gemenskapen har trots alla dialogförsök inte lyckats få extremiströrelsen att ändra sig.
Men Halonen poängterar att det ändå finns mycket man kan göra. ”FN:s jämställdhetsorganisation UN Women och andra FN-organisationer är fortfarande kvar i Afghanistan, och de arbetar under mycket svåra förhållanden. Att stödja och hjälpa dem är därför otroligt viktigt. Dessutom måste man sörja för att de flickor, kvinnor och familjer som har flytt från landet har det bra där de är nu.
Text: Katri Merikallio
