Hanna Klinge: ”CMI värnar om Ahtisaaris viktiga arv och främjar jämställdhet”

CMI – Martti Ahtisaari Peace Foundation är en internationellt betydande och välkänd fredsmäklingsorganisation som grundades av president Martti Ahtisaari år 2000. CMI:s vice verkställande direktör Hanna Klinge drömde redan i gymnasiet om att studera freds- och konfliktvetenskap i Sverige.

Klinges studietid och hennes intresse för internationell politik präglades av Gulfkriget och stormakternas styrkeförhållanden. Även om den främsta studiedrömmen inte förverkligades på grund av hennes dåvarande livssituation så kom hon in på ett liknande område, nämligen internationella kultur- och samarbetsrelationer. I sitt arbete på British Council fokuserade Klinge bland annat på resiliens, demokrati och delaktighet. Nu har Klinge jobbat sex år på CMI, sedan år 2021 som vice verkställande direktör. 

Världsförhållandena är stormiga, fredsmäklingen professionaliseras

Klinge säger att professionaliseringen är en stor förändring i branschen och CMI:s utveckling speglar den allmänna branschutvecklingen. Antalet konflikter i världen ökar, vilket märks i mängden anhållanden som riktas till organisationen. Men allt kan organisationen inte delta i. 

– Vi har flera projekt på gång i fyra geografiska områden. CMI:s tematiska tyngdpunkter är kvinnor och fredsmäkling samt digital fredsmäkling. När konfliktparter eller en internationell organisation kommer med en anhållan till oss bedömer vi vilket mervärde vi kan erbjuda. Vi tränger oss aldrig på och kommer inte med färdiga lösningar, utan vi stöder de lokala invånarna i deras fredsprocess. Lokalt ägande är också en av Ahtisaaris centrala principer.

CMI har totalt cirka 80 fast anställda i Helsingfors och Bryssel och cirka hundra experter med konsultavtal i ett tjugotal länder. 

– Ahtisaaris mål var redan från början en organisation som står på egna ben och som utvecklar sin expertis. Särskilt under det senaste årtiondet har bilden av en fredsmäklarhjälte, ofta en vit västerländsk man som står i centrum för signeringsceremonierna, börjat spricka, beskriver Klinge.

CMI:s största finansiär är finska staten. Organisationen får också projektfinansiering av EU, andra länder och en del privata donatorer.

– Projektfinansiering är egentligen inte svårt, men byråkratiskt och noga övervakat, som sig bör. Sådan finansiering kan vi inte använda till att utveckla organisationen. Vi samlar som bäst in pengar till en Fredsfond för att kunna reagera effektivare på krissituationer som plötsligt förändras.

Jämställdhet är ett arv från Ahtisaari

Den röda tråden i CMI:s verksamhet kommer från Ahtisaaris tankevärld som bygger på en nordisk värdegrund. 

– Jämställdhet mellan könen och inkluderande hör till Ahtisaaris centrala läror. Hans eviga optimism och sätt att möta alla människor på ett jämlikt sätt, från praktikanter till ledningsgruppen, gjorde intryck. Det här är Ahtisaari känd för också ute i världen. 

Men också i CMI har man fått erfara att jämställdhetsarbetet och strävan att få kvinnor med på beslutsfattande nivå i fredsprocesser framskrider långsamt. 

– Världen har inte en gemensam syn på hur viktigt det här är. Det förekommer en del frustration i branschen över hur länge det tar att införa jämställdheten i vårt dna. Vi måste hålla den högt på agendan hela tiden. Det är viktigt att inte pruta på jämställdheten någonstans. 

Jämställdheten är ett genomgående tema i all CMI:s verksamhet. Organisationen har haft ett eget Women in Peacemaking-expertteam sedan 2013.  

– Vi är också otroligt glada över samarbetet med IGEP-priset. Det här är ett fint forum för synliggörande av CMI:s kvinnoarbete. Vi uppskattar priset och samarbetet väldigt mycket. 

Fredsteknologi Finlands nya varumärke?

Digital fredsmäkling har funnits rätt så länge redan och CMI har följt dess utveckling med stort intresse. 

– Också Ahtisaari funderade på hur vi kunde försäkra oss om att teknologins effekter i krigskontexter identifieras och hur teknologin kunde användas inom fredsmäklingen.

Covid-tiden påskyndade användningen av teknologi i fredsmäkling. 

– Man upptäckte att andelen kvinnor i fredsmäklingen kan öka om mötena hålls virtuellt. I miljöer där det är farligt för kvinnor att röra sig kan deras delaktighet förbättras när man använder digitala kanaler. Teknologin gör det också lättare att få med andra intressentgrupper så att man kan fråga dem om deras åsikter. 

I Finland finns också utmärkta möjligheter till samarbete mellan olika sektorer när det gäller digital fredsmäkling.

– Vi har toppkunskaper inom såväl fredsmäkling som teknologi, men vi borde sammanföra de här experterna effektivare. Vi har säkert ännu mycket att uppnå inom branschen.