Utredning: Jämställdhetsbudgetering - God praxis i Sverige, Irland och Spanien
Social- och hälsovårdsministeriet utredde god praxis i fråga om jämställdhetsbudgetering inom statsförvaltningen i Sverige, Irland och Spanien samt bedömde hur den kunde utnyttjas i Finland. Syftet med en jämställdhetsbudgetering är att främja jämställdheten. Utredningen gavs ut den 17 juni.
Av utredningen framgår att Sverige, Irland och Spanien tillämpar ett brett spektrum av olika metoder för jämställdhetsbudgetering. Budgetens könskonsekvenser bedöms på förhand med hjälp av olika anvisningar till ministerierna och i efterhand till exempel genom att bedöma skatte- och förmånsändringarnas konsekvenser för jämställdheten med hjälp av en mikrosimuleringsmodell. Genom att till exempel klassificera budgetens delar strävar man efter att bedöma hela statsbudgetens könskonsekvenser.
Vid utnyttjandet av praxis är det väsentligt att den genomförs systematiskt, att ansvaret fördelas och att civilsamhället har en aktiv roll. Jämställdhetsbudgetering stöds dessutom av tydliga jämställdhetsmål, en politisk vilja att genomföra dem och av starka jämställdhetsinstitutioner. Tillgång till könsuppdelad statistisk information och annan jämställdhetsinformation har också en viktig roll.
Jämställdhetsbudgetering i Finland fokuserar på utvärderingar av budgeten, resultatstyrning och lagförslag
Inom statsförvaltningen i Finland genomförs jämställdhetsbudgetering genom jämställdhetsmål i budgeten, resultatstyrning och bedömningar av könskonsekvenserna av lagförslag. Dessutom har bedömningen av könskonsekvenserna av mer omfattande budgetändringar genomförts som separata efterhandsutredningar 2018 och 2023.
Jämställdhetsbudgeteringen i Finland har också påverkats av att centret för jämställdhetsinformation vid Institutet för hälsa och välfärd lades ned 2024, vilket har försämrat produktionen av och tillgången till jämställdhetsinformation. Vissa av centrets tidigare funktioner har dock efter nedläggningen överförts till social- och hälsovårdsministeriets funktioner.
Bedömningen av könskonsekvenserna kan göras i större utsträckning än för närvarande
Den nya utredningen innehåller rekommendationer om hur jämställdhetsbudgeteringen kan utvecklas inom statsförvaltningen i Finland.
I rekommendationerna föreslås bland annat att bedömningen av budgetens könskonsekvenser ska genomföras i större utsträckning än för närvarande, att tillgången till jämställdhetsinformation ska förbättras samt att stödet och utvecklingsarbetet för jämställdhetsbudgetering ska stärkas på nationell och internationell nivå.
Avsikten med utredningen är att stödja jämställdhetsintegreringen inom statsförvaltningen och att fungera som en grund för framtida utvecklingsarbete. Utredningen har gjorts av Equality Research Helsinki.
Jämställdhetsbudgetering
Syftet med jämställdhetsbudgetering är att visa hur budgeteringen påverkar jämställdheten och att främja jämställdheten. Internationella avtal förpliktar till jämställdhetsbudgetering såsom handlingsplanen från Peking och konventionen om kvinnors rättigheter (CEDAW-konventionen).
Mer information
Julia Silverio, sakkunnig, tfn 029 516 3154
Anttoni Saarinen, sakkunnig, tfn 029 516 3553
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn(@)gov.fi
