Hoppa till innehåll

Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2024

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 28.8.2023 11.31 | Publicerad på svenska 28.8.2023 kl. 11.53
Pressmeddelande 107/2023

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår cirka 16,15 miljarder euro i anslag för förvaltningsområdet 2024. Anslaget är cirka 0,4 miljarder euro mera än i den ordinarie budgeten för 2023. Ökningen beror i huvudsak på ändringarna i behovskalkylen.

Budgetpropositionen innehåller bland annat flera förbättringar i barnfamiljers utkomst i och med att barnbidraget för barn under tre år höjs, barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs och barnbidraget för familjer med flera barn höjs. Dessutom förbättras rehabiliteringen och rehabiliteringstjänsterna för neuropsykologiska störningar hos barn och unga via FPA:s rehabilitering enligt prövning genom ett tidsbegränsat program. FPA-ersättningen för läkares mottagningsarvoden höjs också. 

Budgetpropositionen innehåller flera reformer av den sociala tryggheten som minskar anslagsbehovet. Indexhöjningarna av de förmåner som är bundna till folkpensions- och konsumentprisindexet fryses. Arbetslöshetsskyddet och det allmänna bostadsbidraget ändras, alterneringsledighetssystemet och vuxenstödet slopas och utkomststödet reformeras i syfte att främja sökandet av förmånligare bostäder.

Av anslagen till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde används ca 33 procent till pensionsutgifter, ca 29 procent till utjämning av familje- och boendekostnader och det grundläggande utkomststödet och ca 15 procent till utkomstskydd för arbetslösa. Sjukförsäkringens andel av anslagen är ca 14 procent, stödjandet av social- och hälsovårdens andel ca 2 procent och andelen för understöd som är avsedda för främjande av hälsa och social välfärd är ca 2 procent.

Vid sidan av budgetförslaget har social- och hälsovårdsministeriet berett ministeriets förslag till plan för de offentliga finanserna 2025–2027.

Barnfamiljernas ställning stärks med ett familjepaket

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår 4,8 miljarder euro för utjämning av familje- och boendekostnader, det grundläggande utkomststödet och vissa tjänster. Det är 130,1 miljoner euro mer än år 2023. Tillägget grundar sig främst på att uppskattningarna av behovet av grundläggande utkomststöd ändrats, höjningarna av barnbidraget och på att Folkpensionsanstaltens verksamhetskostnader ökat.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett familjepaket i syfte att stärka barnfamiljernas ställning. Paketet innehåller en höjning på 26 euro av barnbidraget för barn under tre år, en höjning av ensamförsörjartillägget med 10 euro, en höjning av barnbidraget för fjärde och femte barn med 10 euro. Dessa reformer medför kostnader på sammanlagt 54 miljoner euro.

Indexhöjningarna av det allmänna bostadsbidraget och underhållsstödet fryses. Det allmänna bostadsbidraget riktas i fortsättningen till de grupper som behöver stödet mest. Förvärvsinkomstavdraget slopas ur bostadsbidraget, bostadsbidragets bassjälvriskandel höjs och nivån justeras. Allmänt bostadsbidrag ska i fortsättningen inte beviljas för ägarbostäder.

Utkomststödet reformeras i syfte att främja sökandet av billigare bostäder. Dessa reformer träder i kraft den 1 juli 2024.

För Folkpensionsanstaltens omkostnader föreslår ministeriet sammanlagt 519,8 miljoner euro. Det är 6,7 miljoner euro mer än år 2023. I omkostnaderna har man beaktat de ökade pensionsutgifterna och ändringen av inkomstnivån, samt kostnaderna för utvecklingen av förmåns- och ärendetjänsterna.

Reformer i utkomstskyddet för arbetslösa

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 2,1 miljarder euro för utkomstskyddet för arbetslösa. Det är 339,6 miljoner euro mindre än år 2023. Minskningen beror i huvudsak på effekterna av reformerna som ingår i regeringsprogrammet.

När det gäller utkomstskyddet för arbetslösa upphör systemet med alterneringsledighet och vuxenutbildningsstödet från och med den 1 augusti 2024. Självriskdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa ändras så att antalet är sju i stället för de nuvarande fem. Periodiseringen av semesterersättningar återinförs den 1 januari 2024. Från ingången av 2024 slopas utkomstskyddets skyddade belopp och barnförhöjningarna inom utkomstskyddet för arbetslösa slopas. Förlängningen av arbetsvillkoret till 12 månader och det inkomstbaserade arbetsvillkoret (arbetsvillkoret i euro) träder i kraft den 1 januari 2024, men de ska tillämpas först från och med den 1 september 2024. Det inkomstbaserade arbetsvillkoret innebär att arbetsvillkoret i stället för timgränsen per vecka inflyter månatligen enligt inkomstgränsen. Dessutom genomförs en indexfrysning av arbetslöshetsförmånerna. Alla dessa minskar statens kostnader för utkomstskyddet för arbetslösa med sammanlagt 318 miljoner euro.

FPA-ersättningen höjs

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår 2,35 miljarder euro till sjukförsäkringen. Det är 60 miljoner euro mer än år 2023. Ökningen beror i huvudsak på reformer som bygger på regeringsprogrammet.

FPA-ersättningen för läkares mottagningsarvoden höjs. Detta medför kostnader på 78 miljoner euro. Rehabiliteringen och rehabiliteringstjänsterna för neuropsykologiska störningar hos barn och unga förbättras via FPA:s rehabilitering enligt prövning genom ett tidsbegränsat program. För detta föreslås 13,4 miljoner euro.

Rehabiliteringspenningens belopp under yrkesinriktad rehabilitering sänks till samma nivå som den sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen som beviljas rehabiliteringsklienten. Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen för unga och rehabiliteringspenningen för yrkesinriktad rehabilitering sänks dessutom till rehabiliteringspenningens miniminivå.

Sjukförsäkringens dagpenningspremie och rehabiliteringspenningar indexfryses. Dessa åtgärder medför besparingar på sammanlagt 36,5 miljoner euro.

Det föreslås att en ändring av lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård anvisas ett belopp av 10 miljoner euro.

Mer finansiering till pensioner

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår 5,5 miljarder euro till pensioner. Det är 208 miljoner euro mer än år 2023. Utgifterna för folkpensioner och för lantbruksföretagares och företagares pensioner ökar särskilt.

Indexhöjningarna av bostadsbidraget för pensionstagare fryses.

Stöd till veteraner, värnpliktiga och anhöriga

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår 133,7 miljoner euro i stöd till veteraner. Det är cirka 25 miljoner euro mindre än 2023. Minskningen av anslagen beror i huvudsak på att antalet veteraner minskar år till år. 

Av anslagen anvisas 42,6 miljoner euro för ersättningar för skador ådragna i militärtjänst och för driftskostnader för vård- och rehabiliteringsinrättningar för krigsinvalider, 3,9 miljoner euro för fronttillägg och 85 miljoner euro för rehabilitering för frontveteraner och de tjänster som de får i hemmet. För rehabilitering för makar till dem som blivit invalider på grund av olycksfall i militärtjänst, för rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig och för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater föreslås sammanlagt 1,5 miljoner euro. För den statliga ersättningen för vården av personer som lidit skada av krigen föreslår ministeriet 0,7 miljoner euro.

Stöd till social- och hälsovård

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 392 miljoner euro för kommunernas social- och hälsovård. Det är 36 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för år 2023.

För utvecklingen av servicestrukturen inom social- och hälsovården föreslås sammanlagt 28,3 miljoner euro. Av detta belopp har 20 miljoner euro avsetts för ett projekt där man testar utnyttjandet av teknik i omsorgsarbetet. Ministeriet föreslår 8 miljoner euro för att utveckla effektiviteten hos servicesystemet inom social- och hälsovården och 0,3 miljoner euro för att fortsätta programmet för att förebygga självmord.

För att säkerställa personalens tillräcklighet och tillgången till arbetskraft inom social- och hälsovården och räddningsväsendet inleder man ett program för ett bra arbetsliv. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår 3,5 miljoner euro för genomföringen av programmet.

Ministeriet föreslår 43 miljoner euro för finansieringen av EU:s plan för återhämtning och resiliens. Det är 75 miljoner euro mindre än år 2023. 38 miljoner euro av anslaget används för att avveckla vård-, rehabiliterings- och serviceskulden inom hälso- och sjukvården och för att underlätta tillgången till vård, och 5 miljoner euro för stärkning av psykisk hälsa och arbetsförmåga.

För studerandehälsovård som tillhandahålls av Studenternas hälsovårdsstiftelse föreslås statlig finansiering på 69,5 miljoner euro. En allokering på 1,0 miljoner euro för stödjande av högskolestuderandes välbefinnande och ett tillägg på 2,8 miljoner euro på grund av den höjda kostnadsnivån har beaktats i anslaget.

I anslaget har dessutom beaktats en minskning på 1,1 miljoner euro som beror på att Studenternas hälsovårdsstiftelses hälsovårdstjänster omfattas av samordningsförordningen. Detta betyder att examensstuderande från EU- och EES-stater, Schweiz eller Storbritannien och Nordirland (EU-examensstuderande) ska enligt propositionen i enlighet med den förordning som nämns ovan befrias från att betala hälsovårdsavgift för studerandehälsovård. För kostnaderna för studerandehälsovården för dessa EU-examensstuderande tas det ut ersättning i enlighet med lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård av den stat som svarar för den studerandes sjukvårdskostnader.

För producering av läkar- och sjukvårdshelikopterverksamhet föreslår ministeriet 48,2 miljoner euro i statsunderstöd till FinnHEMS Oy. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår en anslagsökning på 11,6 miljoner euro, varav 9,9 miljoner euro föranleds av kostnaderna för byggande och ibruktagande av baserna i Kouvola och Birkala samt 1,7 miljoner euro av inflationens inverkan på kostnaderna.

Ministeriet föreslår 1,1 miljoner euro i statsunderstöd till utvecklingscentret för patient- och klientsäkerhet i Österbottens välfärdsområde.

För finansieringen av skyddshemsverksamheten föreslår ministeriet 26,6 miljoner euro, varav 2 miljoner euro på grund av en ökning av kostnaderna. För medling i brott och vissa tvister föreslår social- och hälsovårdsministeriet 7,1 miljoner euro och för verksamheten vid kompetenscentra inom det sociala området 2,3 miljoner euro.

Hälsa och funktionsförmåga främjas

För främjande av hälsa och funktionsförmåga föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 61,2 miljoner euro. Det är 16,3 miljoner euro mindre än år 2023. Ministeriet föreslår ändringar i upphandlingen av vacciner enligt följande: sammanlagt 4,4 miljoner euro på grund av höjda priser på vacciner och 0,9 miljoner euro för lagring av vacciner. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett tillägg på 10 miljoner euro till anslaget för hälsofrämjande i kommunerna. Anslaget riktas till att stödja äldre personers funktionsförmåga, förmåga att klara sig hemma och närståendevårdare.

För det nationella hälso- och välfärdsprogrammet föreslår ministeriet ett anslag på 2,0 miljoner euro med vilket man stärker genomslagskraften hos främjandet av välfärd och hälsa, tar i bruk praxis som bedömts vara effektiva och utvecklar nya lösningar.

Stöd till avbytarservice för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare 

För avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare föreslår ministeriet 129,3 miljoner euro. Det är 2,6 miljoner euro mindre än år 2023. Projektet ta hand om bonden fortsätter med hjälp av överförda poster 2024.

Inrättningar och ämbetsverk

Ministeriet föreslår ytterligare anslag för omkostnaderna för ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet. Ministeriet föreslår att Institutet för hälsa och välfärd anvisas 1,5 miljoner euro för anskaffning av ett DRG-klassificeringssystem för patientvård och 0,9 miljoner euro för införande av internationell diagnosklassificering och terminologi.

För Strålsäkerhetscentralen föreslås sammanlagt 1,65 miljoner euro för beredningen av totalreformen av kärnenergilagen och för förberedelserna inför säkert ibruktagande av småskalig modulära reaktorer (SMR). För Tillståndsmyndigheten för användningav social- och hälsovårdsdata föreslås ett anslag på 3,2 miljoner euro, inklusive ett tillägg på 1,0 miljoner euro för finansiering av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. 

För social- och hälsovårdsministeriet föreslås ett tillägg på 1,8 miljoner euro för stärkande av styrningen av välfärdsområdena och genomföringen av regeringsprogrammet.

Understöd till sammanslutningar och stiftelser 

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 383,6 miljoner euro för understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd. Anslaget är cirka 10 miljoner euro större än 2023. Av de outdelade vinstmedlen i balansräkningen utdelas årligen 25,8 miljoner euro 2024–2026.

Informationsproduktionen reformeras och ett digitaliseringsprogram utarbetas 

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår 44,2 miljoner euro för den nationella informationshanteringen inom social- och hälsovården, bland annat reformen av informationsproduktionen. Av anslagen anvisas 5,0 miljoner euro till digitaliseringsprogrammet för social- och hälsovården, 6,0 miljoner euro till utveckling av informationsledningen.

För beredningen av färdplanen för läkemedelsärenden föreslår ministeriet ett anslag på 2,0 miljon euro. För att permanenta stödet för mathjälp via organisationer, föreningar och församlingar föreslår social- och hälsovårdsministeriet 3,0 miljoner euro.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att finansieringen av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten inom förvaltningsområdet ökas med 17,6 miljoner euro, som riktas till Institutet för hälsa och välfärd, Strålsäkerhetscentralen, Arbetshälsoinstitutet, Tillståndsmyndigheten, Tutkimus EVO samt till vissa specialprojekt och nationella kompetenskluster.

Ytterligare information

Veli-Mikko Niemi, kanslichef, tfn 0295 163 214 (allmänna frågor)
Taneli Puumalainen, avdelningschef, tfn 0295 163 280 (läkemedelsförsörjning, anskaffning av vacciner, miljöhygien)        
Kari Hakari, avdelningschef, p. 0295 163 642 (välfärdsområdena och servicesystemet) 
Anna Cantell-Forsbom, avdelningschef, tfn 0295 163 351 (klientens och patientens ställning, tjänster) 
Liisa Siika-aho, avdelningschef, tfn 0295 163 085 (socialförsäkringsärenden) 
Anna-Kaisa Iivari, avdelningschef, tfn 0295 163 371 (social- och hälvårdstjänster för barn, unga och familjer, främjande av funktionsförmåga och hälsa, STEA)
Essi Rentola, direktör, tfn 0295 163 155 (socialförsäkring, förmåner, arbetslöshetsskydd och sjukförsäkring)
Jaana Rissanen, direktör, tfn 0295 163 011 (garantipension, ersättningar för olycksfall i militärtjänst)
Taru Koivisto, direktör, tfn 0295 163 323 (vaccinationsprogrammet, anslagen för hälsofrämjande)
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (budget)
Tanja Auvinen, direktör, tfn 0295 163 715 (jämställdhetsfrågor)
Minna Saario, direktör, tfn 0295 163 146 (digitalisering av välfärdsområdenas tjänster) 
Nuutti Hyttinen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 073 (allmänna frågor)
Hannu Peurasaari,, specialmedarbetare, tfn 0295 163 662 (allmänna frågor)
Laura Rissanen, statssekreterare, tfn 0295 163 632 (allmänna frågor)
Sakari Rokkanen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 109 (allmänna frågor)
Niilo Heinonen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 603 (allmänna frågor)
Veera Svahn, specialmedarbetare, tfn 0295 047 321 (utkomstskydd för arbetslösa, vuxenutbildningsförmån, alterneringsledighetssystem, Sysselsättningsfonden och finansiering av arbetslöshetsförmåner)

E-postadresserna har formen [email protected]

Tillbaka till toppen