Jämställdhet inom idrott och motion i Finland 2025:
Pojkar är fortfarande mer fysiskt aktiva än flickor, kvinnors andel i ledande och beslutande positioner har ökat

Undervisnings- och kulturministeriets rapport Jämställdhet inom idrott och motion i Finland 2025 beskriver jämställdhetsutvecklingen på idrottsområdet. Rapporten bygger vidare på tidigare års uppföljningar (2011, 2017, 2021) och lyfter fram såväl framsteg som utvecklingsbehov.

Fysisk aktivitet och hobbyverksamhet

Studier visar att pojkar oftare än flickor uppfyller rekommendationerna för fysisk aktivitet, och detta gäller i alla åldersgrupper. Att flickorna rör på sig mindre märks redan i småbarnspedagogikåldern.  Bland vuxna är skillnaderna mindre. Kvinnor använder sig av privata idrottstjänster i högre grad än män, medan män idrottar i föreningar något oftare än kvinnor. Dessa skillnader har dock minskat under de senaste åren.

Idrottsföreningar är fortfarande viktiga aktörer för fysisk aktivitet: cirka 86 procent av barn och unga deltar i en idrottsförenings verksamhet någon gång i sin barndom eller ungdom. Deltagandet minskar med åldern, och pojkar fortsätter oftare än flickor att idrotta i en förening när de blir äldre. Bland vuxna har föreningsidrottandet hållit sig på en måttlig nivå, cirka 13 procent är aktiva i en idrottsförening.

Tävlings- och elitidrott

Andelen kvinnor bland mottagarna av idrottsstipendier har ökat gradvis. Idrottsstipendierna har under de senaste åren fördelats relativt jämnt mellan män och kvinnor. När det gäller internationella idrottsframgångar finns det för närvarande inga skillnader mellan könen mätt i medaljer och poängplaceringar i olympiska grenar. Av tränarna är uppskattningsvis omkring en tredjedel kvinnor. Statistiken är dock splittrad, vilket försvårar uppföljningen av jämställdheten.

Ledning och beslutsfattande

Andelen kvinnor i idrottsorganisationernas styrelser har ökat från 16 procent (1995) till 38 procent (2024). Kvinnors andel bland styrelseordförandena är 27 procent och bland organisationernas operativa ledare 40 procent. Internationellt sett ligger Finland bra till, men EU:s skärpta rekommendationer (kvinnokvot på 50 procent) höjer ribban ytterligare.

Mer konkreta åtgärder behövs

Jämställdhetsmålen i idrottsorganisationernas och kommunernas strategiska dokument behöver konkretiseras. 

-  Rapporten ger en utmärkt kunskapsgrund och ett verktyg för att långsiktigt utveckla jämställdheten inom idrott och motion. I Finland ser vi främjandet av jämställdhet som viktigt, och vi har gjort betydande framsteg under de senaste årtiondena. Idrottsfrämjande organisationer, kommuner och andra idrottsorganisationer borde göra jämställdhet till en självklar del av sitt ansvarsarbete. Det handlar om att analysera nuläget, sätta upp mål och åtgärder och följa upp hur arbetet fortskrider, säger idrotts- och ungdomsminister Mika Poutala.

Rapporten har utarbetats av forskare Samuli Oja, ledande forskare Kati Lehtonen, specialplanerare Matti Hakamäki och forskare Henni Syväoja från Jyväskylä yrkeshögskola.

Jämställdhet inom idrott och motion i Finland (på finska, svenskspråkigt sammandrag)

Mer information:
Päivi Aalto-Nevalainen, kulturråd, undervisnings- och kulturministeriet, ansvarsområdet för idrott, tfn 0295 330 054