Undersökning: Bedömningen av könskonsekvenserna och främjande av jämställdheten ska tas med i arbetskollektivavtalen och förhandlingskulturen
Syftet med projektet Kollektivavtalens könskonsekvenser ur lönejämställdhetens synvinkel var att se på kollektivavtalen från ett likalönsperspektiv. Enligt resultaten kräver arbetet för lönejämställdhet att kollektivavtalens könskonsekvenser ska bedömas oftare och integreras starkare i kollektivavtalsförhandlingarna både på förbundsnivå och på lokal nivå.
Gapet mellan medellönerna för kvinnor och män har minskat rätt långsamt, trots att kvinnorna är högutbildade i Finland. Att uppnå lönejämställdhet beror också på hur arbetsmarknadens parter i sin verksamhet beaktar lönejämställdheten i arbetsmarknadsavtalen och lönesystemen.
Forskningsresultaten visar att arbetsmarknadens parter har åtagit sig att främja jämställdhet på allmän nivå, men detta konkretiseras ännu inte till exempel i avtalsförhandlingarna.
– Parterna i kollektivavtal ska förbinda sig till att bedöma arbets- och tjänstekollektivavtalens könskonsekvenser, speciellt när det gäller löner, säger Kevät Nousiainen, professor emerita, juris doktor, Åbo universitet. Hon påpekar också att när man förhandlar om kollektivavtalen och tillämpar arbetsvillkoren bör man vid bedömningen av könskonsekvenserna fästa vikt vid likvärdigt arbete och indirekt diskriminering.
– Till och med sådana avtalsområden som länge satsat på att främja jämställdhet behöver utvecklas, såsom finanssektorn och Lantmäteriverket som var föremål för projektet. Utvecklingsbehoven gäller ökad lönetransparens och inkludering av alla ekonomiska intressen i systemen för att bedöma arbetets kravnivå. Systemen måste kunna ändras i samma takt som arbetsuppgifterna förändras och ny teknik tas i bruk, säger Niklas Bruun, professor emeritus, juris doktor, Hanken.
Forskningen ger ny viktig information
I Finland har det gjorts endast ett fåtal undersökningar om hur arbetsmarknadsavtalen och lönesystemen påverkar lönejämställdheten. Undersökningen fyller denna lucka. Resultaten som är väldigt viktiga stärker de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna att få lika lön för lika och likvärdigt arbete oberoende av kön. Resultaten är också till nytta när Finland under de närmaste åren börjar genomföra det direktiv om lönetransparens som Europeiska unionen antog i våras.
Undersökningen genomfördes i två faser. Syftet med en enkät till arbetsmarknadsorganisationerna var att kartlägga bedömningen av könskonsekvenserna i kollektivavtal och -förhandlingar. I den andra fasen analyserades avtalen inom den privata finanssektorn och vid Lantmäteriverket som hör till den offentliga sektorn. Avtalens lönesystem samt tillämpningen och transparensen av dem bedömdes juridiskt och genom intervjuer.
Undersökningen som finansierades av social- och hälsovårdsministeriet grundar sig på regeringsprogrammet för Sanna Marins regering, vilket förutsatte en bedömning av kollektivavtalens könskonsekvenser. Undersökningen genomfördes 2022–2023 av Niklas Bruun, professor emeritus, Kevät Nousiainen, professor emerita, Miikaeli Kylä-Laaso, SVM, och Virpi Liinalaakso, GRM, tekn.lic.
Ytterligare information:
Outi Viitamaa-Tervonen, projektchef, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163230, [email protected]
Niklas Bruun, professor emeritus, tfn 050 599 6801
Kevät Nousiainen, professor emerita, tfn 050 520 2489
