Hoppa till innehåll

Konkurrens och samarbete för att främja jämställdhet

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 7.2.2022 11.43
Kolumn

Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE offentliggjorde sitt jämställdhetsindex i slutet av oktober 2021, nu för sjätte gången. Indexet mäter förändringar i fråga om jämställdhet i EU:s medlemsländer och på EU-nivå sedan 2010. Medlemsländerna konkurrerar naturligtvis sinsemellan om de bästa placeringarna.

Indexet mäter jämställdheten inom sex olika områden: arbete, pengar, kunskap, makt, tid och hälsa. Det granskar också våld mot kvinnor och samverkande former av ojämlikhet, såsom ålder och födelseland. 

Vi måste arbeta för jämställdheten, det är inget som bara händer

Vi är ännu långt ifrån uppnåendet av jämställdhet i Europa. Det totala poängtalet i indexet är nu jämnt 68 i EU, på en skala där 100 poäng innebärfullständig jämställdhet. Ökningen jämfört med 2010 är strax under fem poäng. Rapporten tar fasta på den långsamma utvecklingen. I den här takten kommer det att ta närmare tre generationer att uppnå jämställdhet. Coronapandemin och dess negativa konsekvenser för jämställdheten är också ett hot som kan ha en inverkan på detta. Det räcker inte med att vi tror på en positiv utveckling, vi måste arbeta för att förändringen faktiskt ska bli verklighet.

Finland har varje gång varit bland toppländerna på listan. Vi har ökat våra totala poäng i varje mätning, om än långsammare än önskat. Trots att poängen har stigit, har vi gått lite back i placeringarna. Konkurrensen mellan Sverige och Danmark, som håller hårt om första- och andraplatserna, har varit hård och skillnaderna mellan dem är små. Tre i topp denna gång är Sverige, Danmark och Nederländerna. Frankrike är på fjärde plats och Finland på femte plats. Nederländerna fick högre poäng än Frankrike och Finland och är nu på tredje plats, vilket innebär att Frankrike och Finland tappat en placering.

Effektivare metoder behövs

Trots att placeringen sjunkit något, kan vi vara stolta över Finlands 75,3 poäng. Det är drygt sju poäng över EU:s genomsnitt. Samtidigt måste vi naturligtvis utvärdera vad vi kan göra bättre. Vi måste särskilt noggrant se på vilka områden jämställdheten har gått framåt, och var förändringen har varit långsam. 

Liksom i Finlands främsta konkurrentländer Nederländerna och Frankrike, har Finlands poäng stigit mest inom delområdet makt. I Frankrike har ökningen varit särskilt kraftig sedan 2010, nästan 30 poäng. Ökningen beror i stor utsträckning på de kvoter som används i det politiska och ekonomiska beslutsfattandet. De totala poängen är allra lägst inom delområdet makt i EU, men å andra sidan har förändringen till det bättre varit allra störst. Det här är ett bevis på att målinriktad verksamhet kan leda till stora förändringar. 

I Finland har vi kunnat vara stolta över kvinnors betydande ställning i det politiska beslutsfattandet. Historien har visat att det inte heller här skulle ha skett någon förändring utan aktiva åtgärder och aktörer. Sådana behövs också i framtiden. 

Det är särskilt viktigt att fästa uppmärksamhet vid de områden där jämställdheten inte ser ut att gå framåt. Könssegregationen, i synnerhet inom utbildningen, ser ut att stampa på stället, såväl på EU-nivå som i Finland. Segregationen påverkar också lönejämställdheten.

I fråga om utbildningssegregation ligger Finland klart under EU:s medeltal, och endast en liten förändring har skett i poängen under mätningshistoriens gång. Könssegregationen i utbildningen och arbetslivet ser ut att vara ett ihållande jämställdhetsproblem, och vi måste hitta nya metoder för att åtgärda det.  

I höstas inleddes ett projekt som överenskommits i det likalönsprogram som har utarbetats på trepartsbasis, och vars mål är att bryta könssegregationen i arbetslivet. I ett projekt som genomförs i samarbete mellan social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd utvecklas en jämställd arbetsplatskultur, ny praxis och regionalt nätverkssamarbete mellan arbetslivet och utbildningsanordnarna.

Det står klart att det även i fortsättningen behövs målmedveten verksamhet på alla nivåer och mellan många olika aktörer. En linjär jämställdhetsutveckling kan inte tas för given. Regeringens jämställdhetsprogram är ett redskap i jämställdhetsarbetet.  

Vi måste också nyfiket titta på andra länder: på vilket sätt arbetar de för jämställdhet mellan könen? Hur har förändringen avancerat? Vad kan vi lära oss av jämställdhetsarbetet i andra EU-länder?

Trots att medalj- och poängplatser utdelas på basis av indexet, är arbetet för att främja jämställdheten inte bara en kapplöpning utan i allra högsta grad ett samarbete – också på EU-nivå. Eftersom coronakrisen är ett hot mot den jämställdhet som redan uppnåtts, har samarbetet en viktigare roll än någonsin. 

Thomas Blomqvist
Minister för nordisk samarbete och jämställdhet

Thomas Blomqvist
Tillbaka till toppen