Undersökning: Arbetsmarknaden i Finland är till stor del uppdelad efter kön fortfarande - löneskillnaden störst på chefsnivå

Yrkena uppdelas i Finland fortfarande till stor del efter kön, och löneklyftan mellan kvinnor och män är fortfarande betydande trots att den minskat en aning. Detta framgår av den undersökning som publicerades den 23 oktober och som gäller hur de strukturella förändringarna i arbetslivet har inverkat på yrkenas könsfördelning och på löneskillnaderna.

Enligt undersökningen som gjordes på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet är löneklyftan mellan kvinnor och män i Finland fortfarande betydande trots att den minskat en aning särskilt inom den offentliga sektorn. Av undersökningen framgår också att arbetsmarknaden till stor del är uppdelad efter kön fortfarande, och det gäller såväl kommunsektorn och staten som den privata sektorn.

Det finns ett samband mellan yrkenas fördelning efter kön, dvs. segregationen, och löneskillnaderna, men det förklarar inte allt. Männen tjänar i genomsnitt mera än kvinnorna inom alla sektorer.

Undersökningsmaterialet härrör från åren 2013–2020 och inbegriper kommunsektorns och statens anställningsförhållanden och en stor del av anställningsförhållandena inom den privata sektorn. 

Inom den offentliga sektorn har den förändrade yrkesstrukturen gynnat kvinnorna

Inom kommunsektorn och staten minskade löneklyftan mellan kvinnor och män med nästan 2 procentenheter under undersökningsperioden. Det berodde huvudsakligen på att kvinnor övergick till sådana arbetsuppgifter där de fick högre lön.  

Även inom den privata sektorn minskade löneklyftan efter den förändrade yrkesstrukturen precis som inom den offentliga sektorn, men löneskillnaderna började växa igen i början av covid-19-pandemin. Därför ökade löneskillnaderna totalt sett en aning inom den privata sektorn. Inom den privata sektorn finns det relativt sett flera män än kvinnor i chefsuppgifter, och löneskillnaden i dessa uppgifter är cirka 24 procent.  

Kvinnornas utbildningsnivåer eller kravnivåer syns inte i lönerna

Även om kvinnors utbildningsnivå har stigit och det relativt sett har övergått flera kvinnor än män till yrken med högre kravnivå, syns inte detta som minskade löneskillnader i samma proportion. Kvinnor har oftare en vårdutbildning, och männen oftare en teknisk.

Rapporten visar att det för att jämna ut löneskillnaden inte räcker att endast bekämpa segregation. Löneklyftan minskar inte heller med tiden, utan utvecklingen kan stanna upp och till och med ta en negativ riktning. Löneklyftan ökade lite till exempel under det första covidåret, och det är fortfarande oklart om följden kommer att bli permanent.

Lönerna lägre inom kvinnodominerade branscher – stora löneskillander

Undersökningen visar att lönerna är tydligt sämre inom de kvinnodominerade branscherna, som t.ex. social- och hälsovården, än inom de mansdominerade branscherna. Löneskillnaderna är betydande i synnerhet mellan männen och kvinnorna i de mest kvinnodominerade yrkena. 

Rapporten visar att det behövs vidtas nya åtgärder för att uppnå lönejämställdhet. Uppmärksamhet bör fästas särskilt vid de kvinnodominerade yrken och chefsuppgifter där segregationen och löneklyftan är betydande.

Undersökningen ingår i forskningsprojektet om segregation och löneskillnader mellan könen, som var en del av regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas likalönsprogram 2020–2023. Undersökningen beställdes av social- och hälsovårdsministeriet och genomfördes av Statistikcentralen.

• Työelämän muutokset, sukupuolten työmarkkina-asema ja samapalkkaisuus (SHM:s rapporter och promemorior 2024:26)

Mer information 

Pekka Laine, specialforskare, Statistikcentralen [email protected] 

Johanna Lätti, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, jämställdhetsenheten, tel.  0295 163 348, [email protected]