Jämställdhet inom idrott och motion i Finland 2021
Pojkar och män är flitigare att röra på sig, men kvinnor når allt bättre framgång i stortävlingar

Pojkar och män rör på sig mer och intensivare än flickor och kvinnor, medan kvinnor motionerar mer mångsidigt än män. Detta framgår av undervisnings- och kulturministeriets färska rapport. Rapporten behandlar aktuella idrottspolitiska teman inom motion och idrott ur ett jämställdhetsperspektiv. Enligt rapporten är utövandet av olika idrottsgrenar delvis könsrelaterat.

Kvinnor använder allt mer tjänster inom den privata sektorn, och män hör oftare än kvinnor till motions- och idrottsföreningar. Kvinnors förutsättningar för idrott har utvecklats inom tävlings- och elitidrotten. Sedan mitten av 2000-talet har kvinnorna årligen också fått fler medaljer i olympiska grenar än män, detta med undantag av några enstaka år.

Enligt rapporten är utövandet av olika idrottsgrenar delvis könsrelaterat. Å andra sidan är de överlägset populäraste idrottsformerna bland vuxna, det vill säga promenader, cykling, löpning och simning, lika populära bland både män och kvinnor år efter år.

Docent Kati Lehtonen, specialforskare med ansvar för genomförandet av rapporten, lyfter fram kommunernas viktiga roll när det gäller att främja jämställdhet mellan könen:

– Allt fler nationella politiska åtgärder samordnas i praktiken på kommunnivå. Kommunernas gång- och cykelvägar samt miljöer som stöder vardaglig motion är dessutom jämställdhetsgärningar. Därför kommer till exempel offentliga investeringar i fungerande gång- och cykelvägar samt idrottsanläggningar som betjänar flera olika befolkningsgrupper även i framtiden att spela en central roll när det gäller att främja jämställdhet mellan könen.

Sedan 1990-talet har man inom den offentliga idrottspolitiken strävat efter att öka andelen kvinnor i ledningspositioner inom idrottsorganisationer och den offentliga förvaltningen, bland annat genom olika projekt, rekommendationer och utbildningar. Man har också understött kvinnliga tränares karriärmöjligheter. Utöver den nationella idrottspolitiken har riktlinjerna fått stöd av Europeiska unionens och Europarådets allmänna jämställdhetspolitiska riktlinjer.

Ingen betydande förändring i könsfördelningen inom idrottsorganisationernas förtroendeledning

Enligt rapportens resultat har antalet kvinnor i ledande och beslutsfattande uppgifter inom idrottssektorn både förblivit oförändrat och ökat. Var tredje styrelsemedlem i de riksomfattande och regionala idrottsorganisationerna är en kvinna. Det har inte skett någon betydande förändring i könsfördelningen av de förtroendevalda i organisationernas ledning sedan början av 2000-talet.

Däremot är allt fler av grenförbundens styrelsemedlemmar och operativa ledare kvinnor. Andelen kvinnliga tränare har ökat i branschens fackliga organisationer. Idag utgör kvinnor en tredjedel av medlemmarna i Suomen Valmentajat och Suomen Ammattivalmentajat.

Trots att resultaten är tudelade är de samtidigt uppmuntrande, anser direktör Tiina Kivisaari vid undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde för idrott:

– Att främja jämställdhet mellan könen är ett centralt idrottspolitiskt mål. Med tanke på statens idrottspolitik ger jämställdhetsarbetet resultat när det finns en samarbetsförmåga och en gemensam vilja hos aktörerna inom motion och idrott. Resultaten visar att en förändring är möjlig.

Dessutom vill Kivisaari berömma idrottsorganisationerna:

– Som en del av reformen av det allmänna understödet till idrottsorganisationer fogade vi till understödsvillkoren olika kriterier för ansvarsfullhet, bland annat likabehandling och jämställdhet mellan könen. Organisationerna har på ett förtjänstfullt sätt utarbetat och genomfört planer för att göra motion och idrott mer jämställt.

Jämställdhet mellan könen är för närvarande en del av debatten om mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och intersektionalitet. Könstillhörighet är också en del av en bredare identitetsdiskussion som återspeglas i datainsamling, statistikföring och rapportering.

Centrala teman i rapporten är fysisk aktivitet, tävlings- och elitidrott, medborgarverksamhet inom motion och idrott samt beslutsfattande och ledarskap. Motsvarande översikter har publicerats även 2011 och 2017.

Rapporten har sammanställts på basis av tillgängligt material och allmänt använda könsklassificeringar. Statistikföringen och insamlingen av könsspecifika uppgifter bör fortsätta även i framtiden med beaktande av den allt mångsidigare könsuppfattningen.

• Jämställdhet inom idrott och motion i Finland 2021. (Lehtonen, K., Oja, S. & Hakamäki, M. 2022).

Mer information:
Päivi Aalto-Nevalainen, kulturråd, undervisnings- och kulturministeriet, ansvarsområdet för idrott, tfn 0295 330 054